Det här med julklappar...

Usch vad jag tycker sånt är svårt. Egentligen. Det ska vara Något extra. Något speciellt. Något användbart. Något nödvändigt. Något roligt. Något personligt. Samtidigt som det ska vara något som är fint, roligt och värt att ge bort!

Vanligtvis brukar vi köpa vuxen-klapparna från Unicef och på så vis samtidigt skänka till de behövande barnen. Det blir det inåt också men inte i julklapp utan genom andra gåvor.

Ungarnas klappar består ju främst i leksaker och nyttogrejer.

Där problemet kommer in är Per. Vad sjutton ger man sin man i julklapp??? Det är väl ingen sak om han önskar sig nåt men om inte??? Visst, vi har bestämt att vi inte ger varandra nåt i julklapp i typ tre år nu, ändå ligger det några klappar under granen och i julstrumpan lik förbaskat... Så även i år... Vi säger att det är från barnen, inte från oss, eftersom vi inte ger varann julklappar...

Per har också försökt fiska fram vad jag önskar mig i julklapp... Mmm ja just det... Det kan han ju fundera på... Hintar har han definitivt fått... Kan bjussa på en;

"- åhhh vad jag önskade att jag hade min fylliga c-kupa kvar..." (Sa jag besviket till Per och demonstrerade vad jag syftade på, vilket inte var bristen på bh-ar utan snarare bristen på materia att fylla dem med...)

"- mmm, de har ju minskat något... (Just nu inser han vad han sagt och försöker släta över det hela i ett nytt tonläge) Vad har du för storlek nu då?" Frågade han tillbaka.

Lite väl stött av hans första iakttagelse så snäser jag av honom:
"- det är fortfarande mina c-kupor som jag har på mig nu!"

"- mmm, men de är ju bara halvfulla ju..."

Mmm och där försvann hälften av hans julklappar till Röda Korset kan jag lova er!

Han steg dock lite i graderna idag igen i och för sig... Han tog semester för att städa huset inför julen så när jag kom hem idag var hela huset skinande rent och doftade ljuvligt!

Han gnällde dock över att han inte hunnit med så mycket av de andra grejerna han tänkt sig då städning ihop med två små barn (de var också hemma) inte alls gick så snabbt och smidigt som han först hade trott... Mmm, I know!!! Det har liksom varit min vardag de sista åren så...

Maken är ikväll på julbord och kalas med jobbet så jag och barnen fixade lite julgodis för att knyta ihop säcken.

så nu är vi redo för jul!

Nu blir det fram med näsdukar och samla känslorna inför Svenska Hjältar och hejja på Annika från Arvika!!!

Go fredag på er!