Jag dedikerar detta inlägg till min man, Stina och Marie med respektive!
I onsdags natt blev jag av en anledning strandsatt för en stund på Centralen i Stockholm... När jag tittade upp inser jag att jag sitter på första parkett...
Och spänningen var olidlig... Länge...
Många var de som kom och gick.
Fler var de som närmade sig för att direkt avlägsna sig...
Mest angelägen verkade mannen på städmaskinen vara... Jisses vad många varv han körde fram och tillbaka...
Men det fick sitt slut...
När mitt pendeltåg tillslut var på ingång och jag var tvungen att gå var showen över och den fick enligt mig ett lyckligt slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar