Min rastlöse man

Maken är inte direkt känd för att ta det lugnt, relaxa och "semestra" på semestern. Nej det är snarare renoverings och bygg-projekt som är hans semesterstil. Och inget fel med det kanske, vi får det riktigt snyggt omkring oss åtminstone.

Men den här semesterresan till kusten var han kolugnet självt... Det syntes inga spår alls av rastlöshet, oro, stress eller panik för att tiden bara flöt på utan att kunna bygga, snickra, mäta, såga och skruva.

Tills vi lämnade campingen och åkte hemåt... Då smyger de sig på, känslorna av rastlöshet och stress... Och framförallt glädjen av att inse att han äntligen är på väg hem. Hem till tumstocken och hem till vattenpasset!!!

Bilresan mot slutet kändes för oss andra lite som "snälla hjälp mig", men vi tog oss hem, och glädjen i makens ansikte går inte att ta miste på!

Välkommen hem, mannen!!!