Mellis ute (glömde lunchen) och lek i trädgården hade jag planerat. Vädret är riktigt gött höstligt idag och jag var en aningens trött på pluggandet. Varje dag den här veckan när jag hämtat barnen har de precis som vanligt valt att stanna ute och leka nån timme. De har bönat och bett mig att stanna ute med dem, men stressad inför en tenta har jag bestämt gått in för att läsa lite till innan alla kvällens bestyr ska sättas igång.
Men idag hade hav bestämt mig. Inget mera plugg. Bara ute-lek och mellis med barnen. Så jag klär på mig för syftet och går ut.
De klär av sig och går in!
Jag bönar och ber dem att komma med ut. Jag lockar och pockar med allt. De går ut en stund. På den inglasade altanen. Nedanför står jag som nån desperat Romeo och suktar. "- kom ut till mig!!!"
Virus tittar efter en stund ner på mig och svarar att "- vi tänkte att du kunde få va ute ensam en stund. Dä ä nog gött för dej dä!"
Hmm. Jag tömmer pooltäcket från vatten och går sen in. Barnen leker pool inne bland ute-dynorna inne på altanen.
Mellis. Mellis måste de ju ändå va sugna på. De är visserligen inte det annars när de kommer hem, förutom Erik då som alltid är sugen på mellis, men idag, ja just idag måste de väl ändå va mellis-sugna.
Ja!!!!! Skriker alla barnen. De skär upp sina bananer i slantar. Den störste försvinner upp på sitt rum. De två små sitter kvar. Ja men det är ju faktiskt inte så illa pinkat, två av tre!
Då börjar de små snacka kojor. Och vips har de också försvunnit. Än en gång står jag kvar och frågar "- får jag va med??"
"- Mmm, du kan få komma å hjälpö öss om dä ä för svårt för öss! Vi roppör!"
Det är svaret jag får. Än så länge har ingen ropat. Kvar sitter jag här, ensam.
Jaja, då fortsätter jag väl med pluggandet då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar