Jag växte upp...

Min andra del i utmaningen "Jag" från Elin och www.elvornashem.blogspot.com.

Jag växte upp i en medel-Svensson-familj. Vi representerade den klassiska kärnfamiljen. Pappa, mamma min bror och jag. Husdjur var först en katt, sedan en hund. Min mamma, min bror och jag börjar alla på bokstaven A.
Vi hade såklart också villa och "volvo"(ja en bil iaf, eller vad man nu ska kalla en Ford).

Jag minns min familj som väldigt kärleksfull och traditionsbunden, och jag är övertygad om att det är därför som kärlek och traditioner betyder så otroligt mycket för mig idag, framförallt sen jag fick barn själv.

Mina föräldrar har alltid stått som modell för nån form av ideal för mig vad gäller en familj. Mina föräldrar träffades när mamma var mitt i tonåren. Pappa är sju år äldre. De träffades i en bil, typiskt värmländskt.

Det tog mig många många år, närmare 30, innan jag insåg hur otroligt olika mina föräldrar är, men att de trots det hittat den äkta kärleken, i varandra.

Jag hade en lycklig barndom.
Julstrumpan på julaftonsmorgon var viktig, den hängde med ett par år även efter att min bror och jag fått egna barn. De stora helgerna under året har spenderats med pappas släkt och gemensamma bekanta, vuxna och barn i en salig blandning.

Jag minns dock de vanliga helgerna som de bästa. Varje fredag åkte vi till Ica, då låg det där som jysk ligger idag, och hade en stooor skylt ovanför dörren gjord av ett stort antal runda silvermetall-medaljonger där Ica stod i röd text. Jag kommer ihåg att vi alltid köpte korv, beninersylta kallade jag den och jag fick alltid smaka av dem i charken. Vi köpte alltid vindruvor i lösvikt. Pain Riche. Och så köpte vi alltid familjegodis, dvs en stor påse lösgodis som direkt vi kom hem hälldes upp i en grå sex- eller åttkantig porslins skål med lock. Jag minns än idag doften av hur godiset luktade varje gång man öppnade locket, eller ljudet av själva locket när nån i familjen smygandes försökte ta ett par bitar utan att någon skulle få vetskap om det.

Jag minns hur vi på söndagarna åkte på hockey och kollade den lokala klubben. Vi satt högst upp. Och jag fick alltid korv och nötcreme i pausen.

Min favoriträtt var spagetti och köttfärssås. Ingen i hela världen gör godare köttfärssås än min mamma.

De första 9 åren levde vi på en gata i rondell form med barn i alla hus. Det var 5 eller 6 rondeller och barn i nästan alla hus. Det byggdes kojor både sommar och vinter. Vi lekte krig, cowboy och indianer, dunken, spelade fotboll och tennis. Och inget var bättre än vinterkvällarna i gatlyktornas sken när vi fick ut våra pappor i snökojorna och de hjälpte oss med de svåra detaljerna och sedan ställde upp på snöbollskrig.

Jag lyssnade på herreys och the pinks. Jag älskade Dallas fast jag är osäker på hur mycket jag faktiskt såg, men det var en kväll jag fick somna i soffan och pappa bar upp mig till sängen...

Somrarna tillbringade jag mycket med min mormor ute på landet. Mormor har varit en av de viktigaste personerna under min uppväxt förutom mina egna föräldrar och jag saknar henne grymt mycket varje dag...

Min uppväxt var en "bubbla". Den var mycket av det jag önskar för mina egna barn idag. Jag var lycklig, jag var trygg, jag var omhuldad, jag var respekterad och jag var älskad...