Q som i...

Qvinnor!!!

När jag gick på gymnasiet kom jag i kontakt med en tjejjour. Jag och två klasskamrater kände direkt att detta var något som vi ville engagera oss i och gick med. Nu blev inte våra förväntningar på det hela direkt uppfyllda och jag tror inte vi stannade kvar så länge. Vi fick känslan av kvinnan som hjälpte oss starta upp tjejjouren att män, oavsett kategori var värde noll och ingenting. Att de var en sjukdom som skulle botas ungefär. Vi kände att visst feminister är vi alla, men vi är inte radikala och därför dog det hela ut.

Jag har dock alltid varit intresserad och har ett genuint engagemang för denna typ av frågor.

Senare hamnade jag själv i en destruktiv relation som inte utvecklades alls positivt. Under ett par gånger kom jag då själv i kontakt med en kvinnojour. Idag kan jag konstatera vad lyckligt lottat jag var. Andra är inte lika lyckligt lottade. dem kämpar jag för idag.
Idag arbetar jag ideellt för vår lokala kvinnojour och både intresset och engagemanget har växt oerhört.

Det är ett mycket givande arbete, och jag rekommenderar er alla att stödja era lokala kvinnojourer. Kan man inte, eller inte vill engagera sig aktivt kan man bli bidragsgivare, genom medlemsskap eller genom gåvor, men de lokala kvinnojourerna gör ett hästjobb, verkligen. För mig har verkligheten slagit ner som en bomb och den verkligheten är inte alls vacker! Var och varannan dag träffas man av ett rejält slag i magen som lätt skulle kunna slå musten ur en. Istället lyckas man ändå samla ihop sig och vända det till en drivande kraft! Tack vare de andra engagerade kvinnorna runt om i Norden som man träffar och närverkar med så lyckas man hålla modet uppe och kämpa vidare. För jag säger det igen... Verkligheten är inte vacker...

I Sverige finns det två riksorganisationer för kvinnojourer, Roks



och SKR.



Det är ingen större skillnad på dem utan de kämpar båda för kvinnors rättigheter och för kvinnors möjlighet till självhjälp. Ja, det finns även mansjourer! För idag kallas inte våldet längre för kvinno/fru-misshandel, utan för våld i nära relationer.

Fakta och statistik:
Varje år tar Brottsförebyggande rådet, Brå, fram statistik kring mäns våld mot kvinnor. År 2011 gjordes 27 972 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år. Det är en ökning med ungefär 600 fall jämfört med 2010, och med 36,5 procent på 10 år. I 85 % av fallen som anmäldes 2011 var den misstänkta en man. I vart tredje fall var den misstänkte gärningsmannen bekant med kvinnan, i 44,6 procent av fallen närstående. Och mörkertalen är stora – Brå har i tidigare studier uppskattat att endast vart femte fall anmäls till polisen.
Under 2011 anmäldes 2 471 fall av grov kvinnofridskränkning till polisen. Denna brottsrubricering inkluderar misshandel, ofredande och hemfridsbrott.

I vissa fall är det så allvarligt att det leder till att den som utsätts avlider. I genomsnitt 20 kvinnor misshandlas till döds varje år av en närstående, och i 17 fall är gärningsmannen en man som de har eller har haft en relation med. Dödligt våld i nära relationer är ofta resultatet av en längre tids våldsutövning . Läs mer om dödligt våld i Brås rapport.

2011 anmäldes 42 433 fall av misshandel mot män över 18 år. I vart tredje fall var den misstänkte bekant med offret, och i 8% av fallen hade offret och den misstänkte en nära relation.
Män drabbas alltså i högre utsträckning av våld, enligt Brå, men i mindre utsträckning av våld i nära relationer. I 88 procent av de anmälda fallen är den misstänkte en man.

Mer information finns på http://www.bra.se/

Jourernas verklighet ser ut såhär enligt statistik från Roks.
Under 2011 beräknas Roks kvinno- och tjejjourer ha genomfört cirka 120 960 stödåtgärder för kvinnor, tjejer och barn.

En jämförelse med statistiken för 2011 visar att antalet stödsökande kvinnor som jourerna har varit i kontakt med har ökat med 12,2 %, och antalet stödförfrågningar från kvinnor har ökat med 6,3 %. Antalet stödförfrågningar från myndigheter har ökat signifikant med 28 % och det rapporterades i fjol 12 072 stödförfrågningar från myndigheter till alla jourer.

Antalet tjejer som tjejjourerna har varit i kontakt med har ökat med 8,5 %. Antalet stödförfrågningar från tjejer har ökat med 51,5 %. Eftersom antalet anställda har minskat och antal medlemmar är oförändrat har arbetsbördan för tjejjourerna ökat eftersom de har varit i kontakt med fler tjejer och fått fler stödförfrågningar 2011 än 2010. Antalet stödförfrågningar från myndigheter har ökat mycket, med 61 % i jämförelse med föregående år. Tjejjourerna har också utfört många fler stödåtgärder 2011 än 2010. Antalet utförda stödåtgärder har ökat med 74 %.


Jag tänker sluta rabbla siffror och argument nu. Jag  anser att siffrorna tala för sig självt, om nån ens orkat läsa dem. Men snälla, stöd er lokala verksamhet, ni behöver inte vara aktiva! Medlemsavgiften hjälper mycket den också!!!

Ha en fin lördag!