Lycka är

Ja det kan vara så mycket, men för tillfället är lycka här hemma att för barnen ha fått en alldeles egen pool att bada och leka i.

Varje dag sedan den blev klar har det nu badats, oftast flera gånger om dagen. Barnen älskar den! Och när barnen är glada, ja då lyser jag och maken ikapp som solar och bara myser.

Lycka för Vicke är såklart att upptäcka att han också kan simma helt på egen hand med sina puffar. Lille E är mer restriktiv och trots både puffar och flytväst så njuter han mest på håll, i trappen.

Store J som alltid varit ett vattendjur har visat fullkomlig lycka när han fått bada. Nu blir väl den största utmaningen med honom att se till att han inte flyttar in i poolen....

Invigning på riktigt

Ikväll blev det invigning på riktigt i poolen. Barnen och deras kusiner från Linköping badade på trots en temperatur på "bara" 18 grader. Vi vuxna väntar in en varmare temp innan det invigs för oss på allvar.

Apa

Vi har blivit med apa i vår familj. En riktig Herr Nilsson, eller vad han nu heter... Misstänkt likt vår minste son E men har inget minne av att han var en apa... Trodde inte ens två människor kunde få en apa ihop... Visserligen härstammar vi från dem säga det, men det här är ju löjligt!

Min rastlöse man

Maken är inte direkt känd för att ta det lugnt, relaxa och "semestra" på semestern. Nej det är snarare renoverings och bygg-projekt som är hans semesterstil. Och inget fel med det kanske, vi får det riktigt snyggt omkring oss åtminstone.

Men den här semesterresan till kusten var han kolugnet självt... Det syntes inga spår alls av rastlöshet, oro, stress eller panik för att tiden bara flöt på utan att kunna bygga, snickra, mäta, såga och skruva.

Tills vi lämnade campingen och åkte hemåt... Då smyger de sig på, känslorna av rastlöshet och stress... Och framförallt glädjen av att inse att han äntligen är på väg hem. Hem till tumstocken och hem till vattenpasset!!!

Bilresan mot slutet kändes för oss andra lite som "snälla hjälp mig", men vi tog oss hem, och glädjen i makens ansikte går inte att ta miste på!

Välkommen hem, mannen!!!

Semester och sovmorgon

Det är väl nåt som hör ihop. Att kunna vara uppe lite längre vissa dagar och att kunna sova ut ordentligt på morgnarna. Eller att bara ta en skön sovmorgon för att det är gött.

I vår familj har detta inte varit lika självklart. Barnen har oavsett vad vi än mutat dem med inte alls haft för tanke att ligga kvar och mysa i sina sängar på morgonen, eller ens ligga kvar och mysa i vår säng heller för den delen om de kommit upp till oss...

De har då snurrat runt som små tumlare tills vi tröttnat och insett att det är lika bra att gå upp.

Nu i år, under semestern, så har de faktiskt tillslut fattat vitsen med att sova och ligga och dra sig!!!

Jippie!!!

Vi har haft möjligheten att ligga till 8-9 varje morgon. Till och med ännu längre ibland... Så i år klagar vi inte...

Eller, Njae, på tiden klagar vi inte... Men Till nästa år får vi nog finslipa det där med begreppet MYS!!!

Semester

Nu börjar den lida mot sitt slut, semestern. Ja, inte semestern i sig utan bara vistelsen på kusten. Vi har haft fantastiskt fina dagar här och barnen har njutit massor. Så mycket att när vi idag hade tänkt packa ihop oss och åka hem så var protesterna höga. Så höga att jag och maken inte hade samvete att åka hem, vi blev alltså en natt till. Så nu sitter vi här igen, ytterligare en kväll med en drink i handen och OS på tv.

Men imorgon finns ingen återvändo. Då ska äldsta sonen tillbaka till Sthlm så vi måste packa ihop oss... Igen...

Men det är lustigt det här med camping. Vi har nu varit här några dagar. Alltså, DAGAR! Många som ligger här har varit här i veckor och har många veckor kvar.

VAD GÖR MAN?

Vi har nog konstaterat att livet på camping, som en äkta campare, inte är ett liv för oss, men vi är oerhört tacksamma för S som låter oss få prova på det här livet lite då och då, när vi behöver komma bort några dagar!

Och i år var det ju otroligt skönt. Komma fram till en uppställd vagn med full utrustning och uppbyggd uteplats med lite blommor och utemöbler.

Och tur med vädret har vi haft också...

Nu blir det väl till att åka hemåt imorgon och bygga eget trallgolv!

Kan ni gissa vad vi kollar på????

Andra gången gillt???

Nu är det andra gången på lite drygt 1,5 veckor som Per går omkring med sin iPhone i fickan i vatten.

Första gången var hemma i poolen, och nu i havet...

Skillnaden nu är väl att han idag har sin pappas iPhone i fickan eftersom hans egen är inne på lagning...

Så, nu får vi se om han får hämta ut sin egen utan problem till veckan eller om han helt enkelt får byta sin mot min svärfars...