Träning och jul!

Det blev ett löppass idag. Medan mannen står och reglar tak med sällskap av alla barnen tog jag mig an löpbandet. Var lite kämpigt ett tag... I halsen... Den var torr och narig kändes det som. Så även om jag inte ramlat omkull i nån direkt sjuka än så verkar det dock som om det ändå är nåt vajs i kroppen. Passet gick bra iaf. Körde ett set med arm, mage och rygg efteråt och nu känns kvällen mycket bättre!

Vi har börjat planera inför jul här hemma också. Har ni också det?
För några dagar sen bestämde vi iaf var vi ska fira jul. Det är alltid ett krux det där, i säkert alla familjer. Jag och min man är också mycket olika i hur vi är vana att fira jul och vad vi själva tycker om julen.

Jag är inte så mkt för traditioner var jag tänkt att säga nu, men himmel vad jag hade ljugit er rakt upp i ansiktet då. Det är ju precis tvärtom. Sedan jag fick barn framförallt så har traditioner blivit än mer viktiga. Kanske inte i den mån att det alltid måste vara likadant, men absolut i den mån att vissa saker helt enkelt ska firas och kommas ihåg.

Julen däremot har alltid varit viktig. Viktigast. Störst. Bäst. Jag är en riktig jul-nörd!!! Och jäkligt stolt över det också. Jag tror att en del av det bottnar i att jag är uppvuxen i en riktig kärnfamilj, där både föräldrar syskon och far/mor-föräldrar varit med på julafton varje år. Och att vi varit på samma ställe varje år, hos mina föräldrar. De började med den traditionen när de fick min storebror för att slippa flänga runt på jul med barnen.

Mamma är också skilsmässobarn. Precis som maken och har därför varit vana att flacka omkring. För Per spelar det egentligen inte någon roll var vi firar jul, vilket för mig är helsnurrigt, men jag kan förstå hur han menar. Han har aldrig firat på samma sätt på samma ställe år efter år. Oregelbundenheten är det som är vant för honom. För mig är det tvärtom sånär som intill klockan. Alla aktiviteter har sin tid.

Sen vi fick barn har vi sagt att det bästa är att vara hemma. Låta andra som vill fira med oss komma hit. Precis så som mina föräldrar bestämde. Men att bryta traditioner tar tid och än så länge har vi inte firat här. Om man bortser från för två år sen när vi faktiskt skulle fira här men då vi alla i familjen bestämde oss för att ligga och kräkas istället! Då var det inte många som vågade sig hit... Förutom Tomten då förstås, som vi hörde på ryktesvägar låg och kräktes själv ett par dar senare ihop med make samt övriga julfirare! Hoppsan!

Och alla säger varje år att vi ska skaffa oss egna traditioner på jul. Mmm det är liksom det vi försöker göra men som sagt, än har ingen kommit hit för att fira utan vi åker fortfarande bort på jul. Det tar tydligen tid att bryta på inarbetade traditioner, och jag som trodde jag var värst... Där ser man!

Ja, men huvudsaken för oss är att slippa flacka iaf. Ett firande på en och samma plats på julafton. Sen kan man fira "lilla julafton", "julafton dagen efter", "sena julafton" mm mm efter hand.

Så eftersom vi redan bestämt hur vi ska göra på jul i år (kommer säkert att ändras mins tio gånger till beroende på hur medgörliga/omedgörliga alla andra är) så är vårt största krux just nu julklappar!

Barnens julklappar????
Tips mottages med nöje!
Nästan så jag är beredd att ge en hittelön till den som hjälper oss med julklappen till 11-åringen!
Till 11-åringen är vi faktiskt verkligen desperata i jakten på bra julklappar. Helst sånt som inte har med data/tv/tv-spel att göra...

Snälla hjälp!!!!!!!

En gång om året...

Ungefär så ofta händer det väl att hela stans befolkning plus lika många utsocknes kommer ut på stan samtidigt. Det har varit dags för årets firande av marten!

Hela innerstan stängs av för att vi ska kunna gå som packade sardiner och knuffas fram ungefär som maten genom matstrupen. Utbudet av det man kan frossa i för varor täcks egentligen upp av en cirka tio meter lång del men börjar sen om igen... Och igen... Och igen.. Och igen.., och igen... Ja ni fattar. De första tjugo stånden återkommer tills man gått hela stan fram och tillbaka.

Klassikerna är strumpor, kalsonger, tomtar, kokosbollar, brända mandlar,väskor och t-shirts med otroligt genomtänkta tryck.

Till detta äts det donauts, piroger, grillade majskolvar, munkar och såklart den välkända Kålsoppan!

Ingen marten utan kålsoppa!!! Själv äter jag bara Kålsoppan eftersom resten av skräpet inte synkar sig så bra med lchf-kost. Barnen fick iaf en varsin kokostopp men höll sig annars till russin och äpplen... Till en början åtminstone. Och kålsoppa äter de heller inte, vare sig barnen eller Per. Deras årliga tradition på marten är spagetti och köttfärsås!

Efter att man stoppat sig full med skräp och soppa så man knappt orkar röra sig så toppar man med halvtaskiga karuseller och, premiär för i år, sockervadd. Detta var tydligen nåt killarna snappat upp på dagis att det var deras generations nya variant av kålsoppa och den gick ju absolut inte att missa!

Erik visade sig vara livrädd för sockervadden och pep som en mus varje gång han fick lite på händerna. Virus tyckte inte heller att det var nån större hit och tillsammans åt de istället upp pappans strut med varma chips!

Även jag som inte gärna åker karuseller lyckades bli medlurad i nåt som påminde om luftballonger. Om inte jag gick in i karusellen skulle gubben som jobbade där måla mig med en svart spritpenna i ansiktet eftersom han inte tyckte Erik skulle behöva åka karusellen helt ensam. Till min stora glädje lyckades gubben såklart även glömma bort att vi satt i den där jädra korgen och snurrade runt varv efter varv också. Förutom de gånger han gick och snurrade runt oss med sån kraft att min mage vände sig halvt ut och in. Nedanför stod Per och hånskrattade. Och borta vid biljettkassan växte kön men hur skulle gubben som skulle sköta karusellen veta det när han stod med sina polare med ryggen åt och kedjerökte????

Väl hemma landade vi i soffan och barnen fick minimalt med lördagsgodis bara för sakens skull, yrde runt i sockerchock några minuter för att landa helt utslagna i sina sängar, nöjda med dagen.

Egentligen håller marten på i tre dagar. Tivoli och fylla på fredag. Marknad, kålsoppa, tivoli och fylla på lördag och tivoli med bakfylla på söndag. Det vet inte våra små barn än så för deras del både började och slutade marten här idag. Något som vi vuxna inte ett dugg sörjer. Den stora sonen har dock sen nåt år fattat grejen, med tivolit alltså, och har idag avverkat två av tre dagas marten. Men det bekymret vilar på nån annan så...

Nu segnar jag och maken ner i soffan med en varsin spritzer! (eller varsin, jag är redan inne på nr 2)

Hej på marten på er alla goa!!!!