Löpning!
Så var det det där med löpningen då.
Vet inte riktigt var jag ska börja...
Jag är uppväxt med två föräldrar som har sprungit en del. Av mina minnen av det så är det väl mest hur de såg ut innan och hur de sen såg ut när de kom hem. Och framförallt hur de luktade när de kom hem. De luktade svett! Men inte sån där svett som när man gått instängd i skitiga kläder och blivit varm och sval om vartannat så man tillslut luktade gammal smutsig svett, nej inte den typen av svett. den typen av svett kände jag också ett antal gånger i veckan hemifrån tvättstugan eftersom pappa är fotbollstränare och mer än gärna tvättade matchkläderna hemma (eller mer än gärna lät mamma tvätta matchkläderna hemma).
Nej, det var en sån där ny frisk och "fräsch" svettdoft, som minner om den prestation som man nyss genomfört. En svettdoft som kännetecknar just fräschhet, energi och framförallt hälsa! Den svettdoften har jag hela mitt liv förknippat med något positivt. Och eftersom jag själv inte känner doften av min egen svett när jag har tränat så är det främst deras färg i ansiktet och känslan efteråt som jag strävat efter när jag tränat. För mig har träning alltid inneburit att det ska va svårt. det ska vara tufft och det ska vara jobbigt! Jag gillar känslan av att fullkomligt slita ut mig. Ska jag träna, ja då ska det banne mig vara på riktigt.
I vanliga fall så gillar jag att dansa Zumba, delta i andra typer av klass-träning samt yoga/pilates/qigong mm. Men allvarligt, på en skala... Hur sliten blir man av det?? Så där på riktigt menar jag nu??? Jag menar så man ligger och flämtar efter andan efteråt och verkligen bönar och ber om att "snälla, hjälp mig..." Njae, det sker inte så ofta va... Olika former av pass, typ aerobics, friskis och svettis, gympa, zumba mm mm det har jag deltagit i sedan jag var tonåring. det har varit det som har varit min typ av motion, tillsammans med simning också då såklart.Och till saken hör att jag älskar denna typ av motion!! Och favoriten just nu är zumba. Jag fullkomligt älskar det och har inga som helst planer på att avveckla det, det är liksom min grej!!!
För mig är det bara så att jag ser inte detta som"träning" i den bemärkelsen som jag förut nämnde. För mig är det motion, en fruktansvärt bra effektiv och rolig motion, men inte "träning".
Nu, sedan en tid tillbaka har jag kommit fram till att jag behöver något att utmana mig med. Av flera anledningar. Dels för att kanske kicka igång förbränningen, dels för att hitta tillbaka till de där kickarna av endorfiner och adrenalin som jag faktiskt har upplevt under de perioder när jag faktiskt tränat ganska hårt, dels för att uppleva den där känslan som jag minns från mina föräldrar, dels för att utmana mig själv och dels för att göra ett experiment med mig själv!
Idag kan man läsa om löpning i var och varannan blogg (ja, det är vanligare än lchf!), i tidningar och magasin, på TV, var och varannan bekant/vän/släkting mm håller på med någon form av löpning, det plockar upp olika former av löptävlingar och maraton till höger och vänster, det finns löparskolor, löparkurser, löpforskning i varje hörn man kollar. Och jag anse det inte vara en myt att säga att löpning, ihop med triatlhon/utmaningssporter är den nya trenden. Idag löper/springer/joggar ALLA!!! Och ALLA älskar det!!!
Men det gör INTE jag!!! Tro mig, jag har försökt! Åtskilliga gånger har jag införskaffat nya löpskor i prisklass från 300-1700 kr. Jag har köpt nya fina fräscha kläder. Jag har fixat värsta löparfrisyrerna och jag har banne mig löpt!!! Jag har löpt, jag har sprungit och jag har joggat!!!
Jag vill inget annat än att lära mig löpa, och framförallt så vill jag lära mig att tycka det är kul. Jag vill ha roligt. jag vill älska det, sådär som alla andra älskar det.
I alla tidningar och magasin lyse det rubriker som:
"-Alla kan springa!"
"-Lär dig älska löpning"
"-Ngns löparskola, vi ger dig tipsen!"
Mm mm mm....
Men, jag avskyr det. Inte själva träningen i sig, utan det faktum att det är såååååååååååååå TRÅKIGT!!!!!!!!!!!! Och nu får jag väl be er alla löpare där ute om ursäkt, men jag tycker tyvärr så. jag tycker det är uppriktigt sagt skittråkigt att springa. vare sig det är långt eller kort, snabbt eller långsamt. Jag kan inte hitta någon som helst njutning i det. Och kanske är det just därför det är det som jag gett mig själv som utmaning nu då, att börja träna löpning.
Men den här gången ska det bli annorlunda. Inte sådär som jag gjort förut, att man snörar på sig skorna och börjar springa, fort och långt ett par gånger och sen ge upp för att det var jobbigt eller tråkigt...
Jag har fokuserat på de rubriker som anger att ALLA kan springa, ALLA kan lära sig löpa, ALLA kan lära sig att ÄLSKA löpning!!!
Från och med idag (trots att jag tjyvstartade igårkväll) ska jag hoppa på en utvald löparskola. Det är ett program från en känd löparsajt på nätet. jag har dem på nätet, jag har dem i min iphone och jag har dem fasikens i huvudet dygnet runt. Jag ska göra det här rätt nu, efter alla konstens regler, för oavsett vilken löparskola som jag kollar på så garanterar de, jo just det, de GARANTERAR, att man efter deras program sedan kommer att älska löpning... Eller åtminstone gilla det tillräckligt för att vilja fortsätta med det...
Så, nu har jag alltså valt ut ett program. den första utmaningen står i att jag ska lära mig att tolka själva programmet, för det var ingen lätt match. När jag sedan fixat det så ska jag köra dag ett i min egen löparskola senare ikväll. Tillsammans med löpprogrammet kommer jag också att träna teknik. jag ska alltså träna in den rätta löptekninken samtidigt som jag kör löpprogrammet. Detta för att det också sägs vara en viktigt detalj i löpandet. Idag springer jag med hälarna först och till 99% med blicken i backen och i alldeles för kuperad terräng, för långt och för fort. det vill säga, jag gör tydligen ALLA fel gällande löpning.
Så nu ska tekniken tränas in, det ska ske med framfot, mer höjda knän och kontroll på det bakre benet, benen tätare ihop, på flacktområde (det vill säga uppstart på löpbandet tills tekniken sitter) och med reglerad hastighet (tack löpbandet) efter ett komponerat program av riktiga experter på området. På bestämda dagar, tisdag torsdag och lördag.
Nu ska jag väl kunna lära mig att älska löpning??? Så nu ska väl ändå inget kunna gå fel va??? Jo kanske, jag har inte investerat i vare sig skor eller kläder för utmaningen. Det gamla får duga tills vidare. Men jag lovar, kommer jag att lära mig den här träningsformen, och dessutom lära mig att älska den, då ska jag banne mig investera i ett par nya löpardojor. Ett par neongula från NIKE, sådana som alla os-löpare har... Jajjemänsan! Så är det! Då var det sagt!!!
Experterna hävdar alltså att ALLA kan lära sig löpning, och att ALLA kan lära sig älska löpning.
Jag är som sagt inte övertygad!!!
Men nu är utmaningen i rullning. Jag lovar inga underverk men jag ska ge det ett ärligt försök åtminstone så får vi se vad som händer. Det värsta som kan hända är väl att jag börjar gilla det, att löpa... Och då har väl ändå ingen förlorat något på det...
Så... Rock on!
Hönan Anna kl. 06:14
Dela
