Real Life 2012/Årskrönika!

REAL LIFE 2012/ ÅRSKRÖNIKA

 

Idag är det dags då att sammanfatta året som gått, år 2012.

Men det tog sin tid du Marie, det är nu exakt 20 minuter som du ringde och först nu fick datorn för sig att överhuvudtaget gå igång...

Så kanske ett nyårslöfte om att skaffa ny dator under 2013 vore på sin plats??? Men jag ger ju inga nyårslöften så det spricker väl det med...

Men, om det inte kommer med några bilder i detta inlägg så beror det på att jag nu gett upp att försöka. Det är nu exakt en timme sen du ringde Marie, och ännu har det inte gått att lägga upp en enda bild så nu avbröt jag försöket, än mer övertygad om att det måste inhadlas en ny dator under 2013... Snarast...

 

Självklart är detomöjligt att få med precis allt som hänt under året, men här nedan följer i alla fall några av våra höjdpunkter!

 

2012 började strax efter kl 00.00 av att jag fick ett telefonsamtal. Ett samtal jag missade att svara på men som till min och min makes stora glädje blev inspelat på mobilsvar. Jag sörjer idag att samtalet inte finns kvar i mobilen för det hade kunnat roa oss många gånger i framtiden annars...

Vem som ringde???

Det var min mamma... Mer säger jag inte...

Jag och maken lever med minnet...

 

I februari fyllde jag 32 år och firade både födelsedag och min bloggs 2-års dag, vilket i år blir 3 år... Helt otroligt!

I födelsedagspresent fick jag ett löpband. Och ja, jag hade önskat mig det också.

Det blev en fin detalj i tv-rummet. Men den samlade inte på sig så mycket damm inte, jag var noga med att damma av den... Varje vecka... Det gör jag än...

 

I slutet på maj åker vi på semester till Kreta. Efterlängtat.

Och efter ett otroligt dramatiskt sista dygn efter en hemsk bilolycka...

Vi åker den varmaste morgonen på hela året. Då har vi haft två veckor av högsommarväder och vi är lite oroliga för att vi valt att åka just då. Men vår oro blir snart stillad när vi ligger på en varsin solsäng vid poolen och pratar med min mamma som säger att kylan, regnet och till och med snön kommit tillbaka!

Vi tänker inte så mycket mer på det utan bara njuter av vårt otroliga sommarväder på Kreta.

När vi efter en vecka flyger in över Arlanda igen berättar piloten att det är storm, regn och ca +9 grader på marken. Inte illa lägger han till, det är ju varmare än vad det var på julafton den dagen och det hade det inte varit dagen innan så...

Där står vi sen, missar bussen och får vänta tills nästa kommer efter ca 30 minuter, ute i snålblåsten, kylan och regnet...

Sa jag att vi åkte på årets varmaste dag???

Mmm, jag och Per fick med oss en varsin långärmad tröja och ett bar långbyxor iaf... Det hade inte barnen... De hade t-shirt och kortbyxor... Och sandaler...

 

Sen blev det ingen mer värme eller sol...

På hela sommaren...

Så ironiskt nog skulle vi såklart bygga pool...

Och fullkomligt förstöra gräsmattan med stora grävmaskiner...

Resultatet blev dock otroligt bra och vi ser med glädje fram tills nästa sommar...

 

Mitt i poolbyggandet blev lilleman, Erik, sjuk och fick spendera natten på sjukhus. Efter en kaotisk natt med nackkrage, bilfärd till akuten i Karlstad, inläggning, röntgen, ultraljud, återbesök på röntgen efter otillfredställande bilder, fick vi nöjda åka hem med endast penicillin mot en hemsk bakteriell infektion i hans lymfkörtlar i hals/nacke.

 

Fick efter åtskilliga dygn vid datorn/telefonen äntligen tag på fyra biljetter till Justin Bieber konserten i Oslo i april. En konsert jag tyvärr inte kan närvara på själv på grund av utbildning i Luleå och ännu har ingen hört av sig och vill byta våra biljetter mot Stockholm veckan efter...

(vädjar nu till er....Igen....)

 

Barnen har blivit 11, 4 och 3 år gamla under året. Officiellt har vi alltså inga fler bebisar även om Erik för alltid kommer att få vara ett substitut för en bebis...

 

I augusti fick jag en knäpp och började använda löpbandet... Till löpning... Började springa ungefär 1-2 minuter/pass... Idag springer jag 5 kilometer. Jäkligt stolt över mig själv...

Från början var det en personlig utmaning, för att se om även jag, som verkligen avsktr löpning, skulle kunna komma att tycka om det... Jags pringer 2-3 pass i veckan nu, och blir rastlös om jag inte får ihop passen, jag längtar efter det, eller till känslan efteråt...

Tycker jag om det???

Njae, kan inte riktigt svara på det... Jag njuter inte direkt näs jag står där och jagar löpbandet direkt, men jag njuter oerhört av känslan efteråt, och än så länge är det den känslan jag vill ha... Så jag fortsätter...

Kan tillägga at jag inte längre behöver damma av löpbandet så ofta och så mycket längre nu förtiden...

 

Under hösten fick jag ett nytt jobb efter 1,5 år som arbetslös och nyexaminerad statsvetare.

Idag arbetar jag som Budget- och Skuld/konsumentrådgivare för kommunen och trivs otroligt bra!

Detta är årets höjdpunkt, på alla sätt och vis!!!!

 

Inför 2013 är det nu många många stenar som släppt från mina axlar och jag och familjen har ett helt annan utgångsläge än vad vi hade för ett år sedan vilket är riktigt skönt.

Genom de erfarenheter och de ögonblick vi har med oss från 2012 och från tidigare år så står vi bättre rustade, har nya förhoppningar och en djupare kärlek inför oss själva, varandra och livet.

 

Vi önskar er alla ett gott nytt år och en god fortsättning!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanske på gång igen...

Ja nu hoppas jag att man är på banan igen!

Idag kom löpbandet in igen och det blev en smygstart på 4 km. Alltid något! Och definitivt bättre än de sista veckornas förnekelse!!

Nu hoppas jag att det var startskottet och att det blir en regelbundenhet i det hela!

Checklista

Inför nästa jul så finns det några grejer vi tänkte göra annorlunda;

1. Inte vara sjuka!
Det gäller alla!

2. Leta upp och testa julgransbelysningen tidigare än dagen före julafton!

3. Komma ihåg att beställa julklapparna i tid så inte vissa får tomma, symboliska paket!

4. Komma ihåg att skicka ut julkorten i tid, och inte bara skriva dem och lägga på byrån!

5. Inte ställa löpbandet ur synhåll, det tenderar att resultera i lathet och överätning!

6. INTE ge vinflaskorna till nåt av barnen, hur söta och hjälpsamma de än är!!!!!

7. Fixa det där sista fixet tidigare än sent på eftermiddagen dan före dan med två feberdäckade ungar hemma (om de nu struntar i första punkten och ändå satsar på att bli sjuka trots julen!)

Ja, det var väl allt tror jag...
Kompletterar om det skulle tänkas komma på nåt mer!

Hoppas ni haft en fin jul!
Det har vi trots feber och däckade ungar!

Nu ser vi fram emot nyår!
Vilket år det ska bli!!!!

Hejsan hoppsan!

Det har varit en lugn helg för våran del.
Erik inledde ju julledigheten med att ha feber. Trots detta kom julen och julfirande. Först med makens syster med familj, sedan uppesittarkväll med maken och Jesper (det sämsta på många år-Bingolotto alltså-jag gav upp kl 22 och fixade klapparna istället) och sedan den nya traditionen med julafton hemma hos oss ihop med barnens alla mor- och farföräldrar... Jättelyckat!!!

Under julafton höll sig febern borta bara för att slå tillbaka på natten och sedan dess har den hållit i sig på de två små barnen. Jesper har åkt till Sthlm för fortsatt julfirande och vi håller tummarna för att han klarar sig...

Annars gör vi inte så mycket under dagarna... Ligger i sängen, ligger i soffan, pysslar och spelar spel, testat de nya snowracerna tills alla krafter tog slut, försökt kolla på film (jag och maken) men fått springa skytteltrafik mellan barnen och tröstat och kramat...

Skulle ringa vårdcentralen idag men vi sov ända tills 9.30 så då var telefontiden slut...

Löpbandet lyser med sin frånvaro men efter ett mindre utbrott här nu på morgonen så tror jag min PT vaknade till liv igen efter julen och har planerat in löpning eller skidor för mig idag... Vi får väl se... Helst vill jag bara sitta i soffan och dricka glögg och se på bra tv/film.. Det senare verkar dock kört, är det bara jag eller är det nån mer som anser julens tv-tablå vara under all kritik, värsta på många år, det med...

Vi har iaf en het kille här som under håller oss när orken tillåter... Maken hoppas dock att de snart börjar lära sig en ny repertoar på dagis då våra öron får nåt nytt att lyssna på...

"- hejsan hoppsan, fallellallejaaaaa,
Näj julen kommej ska vajenda unge vaja gla......"

Snart väntas besök från mormor och jag hoppas barnen är tillräckligt pigga för en tur i snön...

Just ikväll...

Har jag ganska lätt att hålla mig för skratt!

Det har varit en lång dag idag. Med alldeles för lite sömn i kroppen var det mycket som skulle fixas med. Och vi hann med allt trots lite missbedömning av antalet parmaskinkor... Men verkar som om herrskapet var nöjda ändå!
Idag har vi nämligen firat lilla julafton med barnens kusiner och makens syster, svåger, pappa och mamma med sambo.

Först lunch på en lokal restaurang. Jag som haft lite problem med maten på sistone lyckades iaf få i mig nästan en hel kycklingfilé även om det i stort sett var allt, men det passade ju rätt bra ändå eftersom Erik direkt när maten kom in blev påmind om att han var sjuk och därmed enbart skulle sitta i knä.

Väl hemma igen med hela sällskapet piggnade han på sig lite under pulkaåkandet och kändes inte längre så varm. Men humöret var långtifrån på topp och killen som alltsom oftast mest springer runt och skrattar och stojar satt blick stilla i stort sett hela kvällen.
Men under paketöppningen lyste han upp lite...

Under vårt vuxen-hazard spel, där det faktiskt är tal om blodigt allvar, kom barnen och hejjade på oss. Efter en stund säger Viktor:

"- mä, nu får ni väl ta å bestämmö er vem som ska ha disse grejera!!!"

Kvällens misär var när vi precis skulle börja mysa till oss riktigt och planera inför ett glas vitt och tjöt i soffan.
Jag ber Jeppe ta ner två flaskor vin ut vinstället och STÄLLA dem ute i snön på snabbkylning. Jisses vad välvillig och snabb han var på att hjälpa till.
Efter en kort stund kommer han in igen med två tomma vinflaskor...

"- så, jag gjorde som ni sa" säger han...

Jag vet inte hur i sjuttsikens jag finner mig just där men grabben har tydliget fattat det som att vi sagt att han ska HÄLLA UT, inte STÄLLA UT, vinet i snön! Ja men jippie!!! Det var det enda vinet vi hade, över hela julhelgen, och fram tills på torsdag är alla systembolag stängda!

"- mmm, nu fick vi ju verkligen en vit jul!!!" Var makens kommentar på det...

Min kommentar var en aningens mer uttalad än så men... Och just därför kan jag meddela att ikväll håller jag mig lätt för skratt! Men om nån skulle ha nån flaska vitt liggandes å skräpar så kan vi gärna hyra/köpa/låna det av er... Tetra går också bra...

I säng stupade först två utslitna smågrabbar. Hostiga snoriga och med feber. Senare stupade även modell större på 11 år i säng efter att ha blivit besegrad i cluedo. Dock som god tvåa, jag åkte ut först såklart! Men eftersom Per hade fel på sin sista anklagelse så ansåg vi inte honom ha vunnit heller, så det så!

Nu ska vi försöka sova in lite missade timmar vilket inte känns dom nåt garanterat inatt med sjuka barn. Viktor verkar ha drabbats av en hemsk hosta som mer och mer börjar likna krupp så vi får se hur natten förlöper. Maken verkar dock ha lämnat in för ikväll, telefonen ramlar ur hans grepp och andningen är sjukt tung. Verkar som om natten är min igen!!!

Sov gott alla! Om drygt två dar är det jul och få hoppas vi att alla börjat friskna till!!!


På bilden syns farfar och Svein i sin piratmundering!!! Snacka om att de fick respekt med sig..... Öhhhh....

Trött...

Maken kom hem drygt 02.30 från sitt julkalas. Då vaknar jag första gången. Hör hur han klär av sig och lägger sig. Känner hyr han kryper närmre och närmre. Och han är ISKALL!!! Nu är jag helt vaken. Han somnar såklart och ni vet den där tunga djupa snarkningen som kan bli av en snaps och nån öl, den drar igång... Jag kommer inte lyckas somna om känner jag.

Men, på nåt sätt så innan klockan är 4 så somnar jag. Och vaknar igen kl 4 prick!!! Erik skriker för fullt där nere... Vad är det nu då??? Går ner och en panikslagen kissnödig jätteskakig hostande och superhet kille sitter i sängen och vill bara kramas...

Medicin! Alvedon och mollipect så kanske vi kan sova vidare. Kissar gör vi också. Då kommer Viktor också ner. Vad är det nu då??? Klockan är 4.23 och Viktor är inte direkt känd för att vara den som lätt somnar om...

Vi kommer tillbaka till våra sängar iaf. Det tar två minuter så inser jag att Viktor också behöver mollipect om nån ska få sova alls nåt mer. Vid det här laget har inte snarkningarna från vinden avtagit och jag känner att min kropp och min hjärna vaknar till mer och mer för varje minut...

Viktor får hostmedicin och talar stolt och glatt om att han sovit hela natten utan att använda sina fingrar alls!!!! Och att han ska fortsätta resten sv natten också utan dem. Vi firar detta storslagna ögonblick lite snabbt där på sängkanten innan jag bäddar ner dem och får återvända till sängen...

Hoppas de får sova. Hoppas jag får sova.

Nu är kl 04.48 och ögonlocken är betydligt tyngre än vad hjärnan ger den credit för...

Ett barn har tystnat där nere, och peppar peppar, tror fasen mannen också tystnat nu...

Lilla-julafton som skulle firats imorgon verkar bli makens uppgift att lösa på annat håll, själv verkar det bli en soff-slappar-dag med Erik om inte det sker ett under...

Men men, undrens tid är inte förbi!
Hey, vi lever ju, ännu, fast det var 21:à igår och slutet sv tiden enligt Maya-indianerna...

För er som för protokoll:
8 minuter tog det innan storbölet var igång till Svenska hjältar igår. Efter lite drygt 1,5 timme hade hela jag vänts ut och in och där gav jag även upp och valde att packa in julklappar istället och baka cognacs-tryfflar... Det fanns efter de här sista veckornas kamp med mitt eget mående inte ett dugg utrymme kvar för den typens energiförbränning inom mig.

Åhhh, nu är klockan 04.56... Det börjar även bli tyst på den andre sonen... Kanske att man ska lägga undan telefonen och försöka somna om ytterligare en gång...

Får se vad som väcker mig härnäst...

Godnatt eller godmorgon på er!!!

Det här med julklappar...

Usch vad jag tycker sånt är svårt. Egentligen. Det ska vara Något extra. Något speciellt. Något användbart. Något nödvändigt. Något roligt. Något personligt. Samtidigt som det ska vara något som är fint, roligt och värt att ge bort!

Vanligtvis brukar vi köpa vuxen-klapparna från Unicef och på så vis samtidigt skänka till de behövande barnen. Det blir det inåt också men inte i julklapp utan genom andra gåvor.

Ungarnas klappar består ju främst i leksaker och nyttogrejer.

Där problemet kommer in är Per. Vad sjutton ger man sin man i julklapp??? Det är väl ingen sak om han önskar sig nåt men om inte??? Visst, vi har bestämt att vi inte ger varandra nåt i julklapp i typ tre år nu, ändå ligger det några klappar under granen och i julstrumpan lik förbaskat... Så även i år... Vi säger att det är från barnen, inte från oss, eftersom vi inte ger varann julklappar...

Per har också försökt fiska fram vad jag önskar mig i julklapp... Mmm ja just det... Det kan han ju fundera på... Hintar har han definitivt fått... Kan bjussa på en;

"- åhhh vad jag önskade att jag hade min fylliga c-kupa kvar..." (Sa jag besviket till Per och demonstrerade vad jag syftade på, vilket inte var bristen på bh-ar utan snarare bristen på materia att fylla dem med...)

"- mmm, de har ju minskat något... (Just nu inser han vad han sagt och försöker släta över det hela i ett nytt tonläge) Vad har du för storlek nu då?" Frågade han tillbaka.

Lite väl stött av hans första iakttagelse så snäser jag av honom:
"- det är fortfarande mina c-kupor som jag har på mig nu!"

"- mmm, men de är ju bara halvfulla ju..."

Mmm och där försvann hälften av hans julklappar till Röda Korset kan jag lova er!

Han steg dock lite i graderna idag igen i och för sig... Han tog semester för att städa huset inför julen så när jag kom hem idag var hela huset skinande rent och doftade ljuvligt!

Han gnällde dock över att han inte hunnit med så mycket av de andra grejerna han tänkt sig då städning ihop med två små barn (de var också hemma) inte alls gick så snabbt och smidigt som han först hade trott... Mmm, I know!!! Det har liksom varit min vardag de sista åren så...

Maken är ikväll på julbord och kalas med jobbet så jag och barnen fixade lite julgodis för att knyta ihop säcken.

så nu är vi redo för jul!

Nu blir det fram med näsdukar och samla känslorna inför Svenska Hjältar och hejja på Annika från Arvika!!!

Go fredag på er!