Klockan 13.06

Ja, det var då samtalet kom. Det där lilla samtalet jag väntat så på.
Samtalet som än en gång skulle kunna komma att innebära stora förändringar, för mig, för barnen, för Per. För oss alla.

Och det blev så... Stora förändringar. En helt ny vardag. För oss alla. Men främst för mig och barnen kanske. Jag har ju sedan 2006 pluggat. Jobbade terminsåret 2011-2012 med ett jobb som innebar att jag helt och håller la mitt eget schema. Fördelen med att vara arbetslös kanske. Vilket då innebar både halvdagar och hela lediga dagar hemma med barnen. Samt lediga lov med skolpojken.

Men från och med 1 dec kommer detta att förändras. Radikalt!

Jag har fått ett jobb!!! Alltså, ett RIKTIGT jobb.
Inte mitt första jobb, jag har ett ganska långt cv, men det är det första jobbet som jag faktiskt är utbildad för.

Efter 5,5 år på universitetet, en politices kandidatexamen och med ett fett studielån samt ett år av arbetslöshet så har jag äntligen nått mitt mål!!!

Och det känns nervöst. Herregud, det första jag gjorde efter samtalet var att springa in i tvättstugan och byta kläder!!! Det är en reaktion som heter duga kan jag lova. Men i och med det så kom jag ju på att jag måste shoppa! En helt ny arbetsgarderob måste köpas in. Per tyckte att vi nyss gjort det, på Ikea, men ok jag bjuder på den, jag måste ju ha nåt att fylla själva garderoben med! En helt ny hörngarderob ska bli min working-closet!

Men det är inte bara nervöst, det är otroligt förväntansfull också. Och förbaskat roligt!!!!
Jag längtar. Räknar ner dagarna. Men kommer att njuta järnet av de här sista dagarna innan mitt liv som anställd börjar.

Ahhh! Om ni visste hur underbart det här är! Hur fantastiskt det känns. Hur lycklig jag är... Idag var bara en sån där dag som jag hoppas jag aldrig glömmer. Tacksamhet. För alla runtomkring mig. Tacksamhet. För allt jag har. Tacksamhet.




Även om jag nyss upptäckte att vare sig Dallas eller Grey's går på tv idag!!!!!